saknad efter något som var

Jag kan inte sluta tänka på M. Jag saknar honom så otroligt mycket. Men jag missbrukar igen. Träffar nya killar så fort jag går ut på krogen. Får knappt ens ångest över det längre. De har inga ansikten. Inga namn. Jag kommer knappt ihåg var de bor eller hur de ser ut. De är bara killar som råkade vara på samma plats som jag för en liten stund. Han som har mitt hjärta är ändå försvunnen. Ibland känns det bara så meningslöst att kämpa då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0