sexgalning

Jag hatar alla dessa idiotiska killar som rycker tag i mitt hjärta och får det att slå och sen försvinner. Jag förstår inte hur de funkar. Man träffar någon. Det känns jättebra. Man träffas flera dagar i rad. Och sen plötsligt, utan någon som helst förvarning så försvinner de bara spårlöst. De hör inte av sig fast det var de som ville ses. Och jag är less på detta senario så jag kan spy. blå för killar!!!

Vart ska man börja när man helt tappat alla ord? Jag har helt enkelt inte orkat skriva. Det har hänt för mycket runt omkring och jag mår allt annat än bra. Jag har börjat få tillbaka mitt samvete. Jag vill inte längre missbruka. Det har tappat sin glans kan jag säga. Jag vill inte vara bland andra egentligen. Så fort någon tittar på mig så vänder jag bort blicken, inte möter den som förut. Så fort någon skriver orkar jag inte svara. Ingenting är roligt längre. Ingenting ger någon form av kick längre. Allt är bara fult, smutsigt och tomt. Och jag saknar verkligen min älskade. Vi har börjat setts väldigt mycket på senaste tiden. Jag vet inte vart vi står. Jag vet inte vad som gäller eller vart vi är på väg. Jag vet inte om han träffar någon annan. Det enda jag vet är att med honom är jag lycklig. Med honom är jag trygg. Jag har sovit med andra de senaste veckorna ibland, men jag kan inte sova. Det känns bara fel fel fel!! Jag vill verkligen ta mig ur det här nu!