sexgalning

Jag är kär. Så där riktigt kär så man knappt kan andas. Hjärtat slår fort fort. Magen vrider sig ut och in. Tankarna går inte att fånga. Underbart? Ja det bästa som finns. Bara bra? NEJ! Jag trodde jag var tillfrisknad men så fan heller. Jag har kvar mitt kärleksmissbruk. Jag blir paranoid. Det mesta av min energi går åt att tänka och förbereda mig på krashen. Jag oroar mig för hans ex. Jag är rädd för att han fortfarande är kär i henne. Jag kan inte tänka på annat. Och mitt sätt att uttrycka mina känslor på är sex. Sex och åter sex. Jag känner mig trygg och älskad om han känner åtrå och tar på mig. Igår hade vi inte sex. Vi kramades bara. Och det gjorde mig panikslagen. Rädd för att han tröttnat på mig. Rädd för att han inte känner som mig. Detta kommer göra att allt krashar. Men vad ska man göra? Hur får man bort alla dessa tankar?