sexgalning

Igår tog vi det seriösa snacket. Jag trodde jag skulle gå av mitt itu. Jag grät. Jag trodde jag skulle spy. Jag tycker verkligen så sjukt mycket om honom. Han vill inte vara tillsammans med mig. Han är inte kär och han ser ingen framtid tillsammans med mig. Jag känner precis tvärtom. Jag vill inget hellre än vara tillsammans med honom. Jag är jätte jätte kär och jag kan definitivt se en framtid med honom. Men men vad gör man, när man inte känner likadant. Det finns egentligen inte så jättemycket man kan göra. Bara acceptera och gå vidare. Men fy vad det gör ont i hjärtat. Tog fram ataraxen igen. Har inte använt den på över ett år nu. Jag somnade men känner mig helt slut nu. Mörbultad och helt död. Kraftlös. Men de dämpade ångesten iallafall.