sexgalning

Igår var jag riktigt riktigt nere. Jag är rädd för att det är en höstdepression som sakta smyger sig på. Men jag tror att det mycket har att göra med att allt är så rörigt och osäkert nu. Jag vet inte vad jag vill. Jag är sugen på att börja plugga men vet inte vad. Jag är less på mitt jobb men orkar inte leta något nytt, inte efter förra veckans upplevelser. Så när jag satt ensam hemma i färd med att kolla på film och äta pizza så ringde min vän och övertalade mig att hänga med ut. Det var som vanligt. Samma gamla människor. Samma ytlighet. Kändes som jag var en åskådare som stod och såg på andra genom en glasskål. Jag gick till min buss som jag brukar göra och tänkte att jaha det blir inte mycket bättre än så här. Tills en person satte sig brevid mig på busshållplatsen..

Ända sedan första dagen jag flyttade in i min lägenhet har jag spanat på denna mystiska vackra kille som bor i samma hus som jag. Nu satt han där bredvid mig. Vi har aldrig pratat förut men nu när vi satt där och väntade började vi samtala. Samtalet fortsatte till vår port där vi kände att vi inte ville sluta prata så vi delade på en flaska vin och pratade några timmar till. Och ja vi hade sex. Men det kändes inte alls som att missbruka. Det är inte samma känsla som annars. Då känner jag oftast ingenting. Jag bryr mig inte ett dugg om personen eller vad den har att säga. Och ofta är jag inte egentligen inte ens så attraherad av den. Jag vill bara ha en sak. Men den här killen är intressant. Jag skulle ha kunnat nöja mig med att samtala. Och det är en väldigt trevlig omväxling och en helt annan känsla. Jag gillar den. Jag vill lova mig själv att i fortsättningen bara ha sex med de som jag verkligen vill vara med. Inte för att mitt beroende vill det utan för att jag som person vill det.